projekt Tillbaka till Dagsmark – Lappfjärd

Dagsmark – Lappfjärd: Frågor och svar

Vindkraften kommer under de kommande åren att få en allt större betydelse för vår energiförsörjning. Sett ur ett lokalt perspektiv kan vindkraften svara för en betydande del av elproduktionen. Vindkraften är kostnadseffektiv, enkel att bygga, driva och underhålla. Eftersom vindkraftverk kan förväntas ha en livslängd om högst 30 år har det visat sig vara mest lämpligt att arrendera marken istället för att köpa mark. I synnerhet eftersom marken omkring ett vindkraftverk är fullt brukbar för jordbruk, jakt, skogsbruk, bärplockning och fiske.

Fråga 1: Hur fungerar det?

Svar: Att bygga vindkraftverk går fort. Däremot tar det lång tid att genomföra vindmätningar och få fram de nödvändiga myndighetstillstånden. Ett jordlego- och nyttjanderättsavtal upprättas mellan OX2 Finland och markägaren som löper under anläggningens livstid. OX2 har under ett år rätt att undersöka områdets lämplighet för en vindkraftsetablering. Vanligtvis innebär det att en vindmätare sätts upp i området. Om det blåser tillräckligt mycket och andra nödvändiga förutsättningar finns, samt myndighetstillstånd har gjorts kan projektet framskrida vidare till byggnation. I övrigt fortskrider projekteringen med fördjupande och kompletterande undersökningar av mark-, elnät-, och planförhållanden, luftfart och försvar mm. Jordlego- och nyttjanderättsavtal omfattar byggnation av vindkraftsanläggningen och själva driften. Det är denna fas som ger vindkraftsägaren och markägaren intäkterna. OX2 betalar normalt ut arrendet som en årlig ersättning när vindkraftverken tagits i drift. Arrendetiden är vanligtvis 30 år. Arrendeavtalet skrivs in i fastighetsregistret.

Fråga 2. Hur ersätts upplåtelsen av mark för vindkraft?

Svar: Vanligtvis får markägaren årlig procentuell ersättning baserad på elproduktion och de intäkter vindkraftverket har. Ersättningen, som utbetalas i efterskott en gång om året, varierar beroende på vindtillgång och ersättningspris. Hög produktion och höga intäkter ger mer ersättning till markägaren. Vid de fall där vindkraftsanläggningen omfattar flera närliggande fastigheter fördelas ersättningen utifrån hur stor andel respektive fastighet utgör av hela vindkraftsområdets yta.

Fråga 3. Hur påverkas marken?

Svar: Ett fundament för ett vindkraftverk med s.k. rörtorn kan vara upp till ca 20 x 20 m i storlek och uppemot 2 m tjockt i mittpunkten. Det består av armerad betong och gjuts på plats i en grop. När det finns bra berg nära markytan kan man i stället använda bergsfundament som kräver mycket lite betong och istället förankras med stag i berget. För vindkraftverk med fackverkstorn bygger man fyra stycken betongplintar stående på en nedgrävd betongplatta.

Tillfartsvägarna anläggs som vanlig skogsbilväg med ett 20 – 40 cm tjockt gruslager ovanpå och en bredd på ca 6 m. Det är önskvärt att vägarna får ligga kvar under anläggningens livstid. Runt varje verk behövs också en arbetsyta på upp till ca 30 x 40 m där vindkraftverkets delar kan lossas och byggkranen ställas upp. De ytor som krävs beror på vilken typ av vindkraftverk som används. Invid varje vindkraftverk krävs en grusad arbetsyta om ca 1500 kvadratmeter.

Elledningar grävs normalt ner invid väg i enlighet med det lokala nätföretagets föreskrifter. Varje vindkraftverk behöver en egen mindre transformator som placeras i tornet eller i en separat enhet nära verket. Vid större anläggningar kan det dessutom krävas en större central transformatoranläggning och att en luftledning dras från en större huvudledning (normalt 40 -220 kV ledning). De eltekniska lösningarna utformas och genomförs i samråd med det lokala nätföretaget.

Fråga 4. Finns det övrig påverkan på miljön?

Svar: Ljud alstras från vindkraftverkens turbinblad och av maskineriet. I Finland gäller att ljudnivån inte får överskrida 45 dB(A) vid nya bostadshus nattetid och 40 dB(A) vid fritidshus nattetid. Det värdet underskrids på ca 500 m avstånd från enskilda större aggregat. Vid grupper om tre eller fler krävs ca 700 – 1000 m. Detta utreds noga i samband med tillståndsansökan.

Reflexer undviks genom användande av vindkraftverk med mattbehandlade ytor och blad. Skuggor uppstår när solstrålar träffar de roterande vingbladen. Störningar vid kringliggande bebyggelse undviks genom att vindkraftverken placeras på tillräckligt stort avstånd från intilliggande fastigheter. I regel krävs samma avstånd som för gränsen för ljudnivån: ca 700 – 1000 m för stora grupper av vindkraftverk.

Nyanläggning av väg, liksom alla övriga arbeten som krävs, betalas av projektet och sker i samråd med markägare. Markägaren avgör om den ökade tillgängligheten skall begränsas med vägbommar.

Fråga 5. Vilka förutsättningar måste finnas för att en vindkraftspark ska kunna anläggas?

Svar: Varje plats har olika förutsättningar för en vindkraftsetablering. Det viktigaste är att det blåser bra men även faktorer som tillgänglig yta, befintligt vägnät och elnät, avstånd till bebyggelse, skyddade natur- och kulturområden är av stor betydelse. Detta är avgörande för vilken typ av vindkraftverk som är lämpliga och för planeringen av anläggningens utformning.

Fråga 6. Vem äger och driver verken?

Svar: OX2 Finland projekterar, bygger och förvaltar vindkraftsanläggningar. Ägaren till anläggningen är oftast en tredje part, t.ex. en kommun eller ett fastighetsbolag, men även markägare och andra intressenter erbjuds ofta möjlighet att köpa in sig i ett eller flera specifika vindkraftverk. I samband med finansieringen av vindkraftsanläggningen överlåts arrendeavtalen för marken till det bolag som ska äga anläggningen. OX2 Finland ger även möjligheter för markägare och privatpersoner att köpa andelar i vindkraft, ett bra sätt att köpa miljövänlig el till konkurrenskraftigt pris.

Fråga 7. Hur underhålls ett vindkraftverk?

Svar: Ett vindkraftverk servas vanligen kvartals- eller halvårsvis. Däremellan förekommer det besök av servicepersonal vid olika typer av driftstörningar. Trafiken är då begränsad till lättare fordon.

Har du ytterligare frågor?
Kontakta Stig Rosengren på telefon 0400 56 24 75 eller per epost stig@rosengren.fi

Dela
× -