Sverige får en klimatlag

Den 2 februari i år lade regeringen fram ett förslag om ett klimatpolitiskt ramverk. Ett ramverk som också innehåller Sveriges första klimatlag, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Syftet är att via en klimatlag, ett fastslaget klimatmål och ett klimatpolitiskt råd strukturera klimatarbetet. Ramverket har jämförts med det finanspolitiska ramverk som redan finns på plats för att skapa ordning och reda i finanspolitiken och därmed ekonomin. Det ska helt enkelt bli olagligt att prioritera bort klimatet. Genom klimatlagen kan kommande regeringar ställas till svars om klimatarbetet brister, samtidigt som det ska göra det tydligt för näringslivet vad som gäller och på det sättet underlätta för gröna investeringar. Ett klimatpolitiskt råd ska göra oberoende granskningar av regeringens klimatpolitik, likt hur det finanspolitiska rådet granskar regeringens finanspolitik.

Målet som klimatlagen siktar på är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Det finns etappmål till 2030, 2040 och 2045 och ett mål för transportsektorn där utsläppen från inrikestrafiken ska ha minskat med 70 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer. Regeringen ska varje ny mandatperiod ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås. I samband med budgetpropositionen varje år ska regeringen presentera en klimatredovisning. Varje departement

behöver av den anledningen i alla politikområden framöver titta på sin koldioxidbudget och hur utsläppen kan minskas och varje år redovisa detta i höstbudgeten.

Förslagen som regeringen nu lagt fram bygger på Miljömålsberedningens överenskommelse, som presenterades under 2016. Det är en bred överenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna samt i vissa delar även Vänsterpartiet, vilket borgar för att regeringens förslag kommer bli verklighet. Förslaget har inspirerats av liknande klimatlagar som finns i Danmark och i Storbritannien.

Målet om noll nettoutsläpp ska nås genom att minska utsläppen på hemmaplan med 85 procent jämfört med 1990 års nivå. Resten kan Sverige tillgodoräkna sig genom klimatinvesteringar utomlands. Detta kommer att innebära stora förändringar om det ska kunna nås. I princip innebär det ett slut på all fossil energianvändning i alla sektorer, men också tekniska genombrott inom flera andra utsläppskällor såsom stålindustrin och kemiindustrin med sina råvarubaserade utsläpp. Även utsläppen från jordbruket, från boskap och bruk av mark kommer att behöva omfattas av en omställning.

  • Tomas Lohammar

    Målen kan synas tuffa, men som Jenny Stiernstedt påpekar i
    http://www.svd.se/skamsfaktorn-kan-bli-viktigaste-drivkraften/om/klimathotet
    att ”forskarna utan att blinka slår fast att mer krävs, i synnerhet av ett rikt land som Sverige”.
    De mål som nämns i samband med lagen är exempel på politikens schizofreni, från Paris, EU, Miljömålsberedningen till regeringen. För att få med både Kiribati och Saudi på samma avtal skapades i Parisavtalet myten att global uppvärmning ”väl under 2° med sikte på 1,5°” vore möjlig med globala nollutsläpp först under ”andra halvan av seklet” (avtalets Article 4).
    Den myten förs nu vidare av politik och regeringar världen runt, tyvärr
    också den svenska. När vetenskapen tydligt pekar på senast 2050 – globalt – för 2 graders takhöjd.
    Ett rikt land med unikt goda förutsättningar, som Sverige, borde då rimligen sikta på fossilstopp 2030.

Fr o m februarifakturan kommer O2 El Ekonomisk Förenings pris för andelselen kosta 28 öre/kWh. Info om detta har gått ut, här en påminnelse och mer info.

12 kommentarer Läs hela artikeln

Produktionen 2016

2017-02-23

Presentation och analys av vindkraftsproduktionen i O2 El Ekonomisk Förening 2016.

0 kommentarer Läs hela artikeln

O2 El Ekonomisk Förenings ordinarie stämma äger rum den 23 maj 2017 i Stockholm. Boka datumet!

0 kommentarer Läs hela artikeln

 

Dela
× -