Vindkraft och ekonomi

Idag har vindkraften tagit plats som det mest ekonomiskt attraktiva av de förnybara energislagen. Flera studier visar dessutom att kostnaden för ny vindkraft är lägre än kostnaden för ny kärnkraft. Och till skillnad från kärnkraften så lämnar vindkraften inget avfall för kommande generationer att ta hand om.

Kostnaden för ny landbaserad vindkraft är idag enligt många experter lägre än kostnaden för nyinvesteringar i kärnkraft. Brittiska banken Citigroup gjorde våren 2012 bedömningen att ny kärnkraft i Storbritannien kostar två till tre gånger så mycket som ny landbaserad vindkraft. Det pågående kärnkraftsbygget i Finland, Olkilouto 3, har också drabbats av kraftiga kostnadsökningar och många bedömare talar om en slutlig kostnad på upp till en krona/kWh vilket är ungefär dubbelt så dyrt som ny landbaserad vindkraft. Vindkraftens kostnader är dessutom betydligt mer förutsägbara än för kärnkraft och sjunker kontinuerligt. När OX2 exempelvis invigde vindkraftsparken i Bliekevare med 18 st 2 MW vindkraftverk, var differensen mellan ursprunglig budget och slutkostnad ca en procent.

Vinden
Den allra viktigaste förutsättningen för att vindkraften skall vara konkurrenskraftig är kanske självklar, men ändå viktigt att poängtera: Tillgången till de bästa vindlägena. Sverige har många bra blåsiga platser, men för att få ut tillräckligt mycket energi bör det blåsa 7 meter per sekund i medelvind vid navhöjd. OX2 gör vindmätningar i minst 12 månader för att få en korrekt bild av vindförhållandena. Mätningarna handlar såväl om vindstyrkan som hur vinden varierar, så att det inte är alltför stor turbulens på platsen. Vinden mäts oftast både med en vindmast och med Sodar-utrustning, d v s en akustisk radar.

Typ av vindkraftverk
Framförallt två aspekter avgör vindkraftverkens produktion. Den första är tornhöjden. Ju högre upp man kommer, desto mer blåser det. På många platser kan det därför vara bra att ha ett vindkraftverk med högre torn. Den andra handlar om hur långa rotorbladen är. Det är rotorbladen som tar emot vinden som driver generatorn, vilken genererar elen. Ju större yta rotorbladen täcker (så kallad svepyta), desto mer energi kan utvinnas ur vinden. Produktionen uppgår normalt med dagens vindkraftverk till mellan 2 600 och 3 200 MWh/MW.

Effekten från ett vindkraftverk har tiodubblats på tio år. Ett nytt fullstort vindkraftverk har idag en effekt på mellan 2 och 3 MW.

Närhet till el-och vägnät
En projektör kan ha hittat en idealiskt blåsig plats, men man måste också ta hänsyn till hur långt det är till el- och vägnät. Ju längre avstånd det är från den identifierade platsen och elnätet, desto dyrare blir anslutningen.

Eftersom vindkraftverken måste transporteras med stora lastbilar krävs ofta att man bygger ordentliga vägar som klarar tyngre belastning. Ju längre vägar desto högre kostnad.

Elcertifikat
All ny elproduktion, vare sig förnybar eller inte, behöver stöd för att kunna byggas. Marknadspriset på el räcker helt enkelt inte till för att täcka den totala kostnaden för nya anläggningar. Även befintlig produktion, t ex den kärnkraft som vi har i Sverige idag, finansierades vid dess tillkomst till stor del via skattemedel. Statliga forskningspengar till kärnkraft är historiskt dessutom över sex gånger högre än till samtliga förnybara kraftslag tillsammans (källa: IEA).

För förnybar elproduktion i Sverige finns ett stödsystem med gröna elcertifikat. Det finns inga statliga subventioner eller speciella bidrag för just vindkraften, utan alla aktörer agerar utifrån samma förutsättningar inom elcertifikatsystemet, oavsett om det är vatten-, bio-, sol- eller vindkraft. Vindkraftens kostnad för konsumenten som andel av totalt elpris ligger på ca en procent.

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem i Sverige och Norge för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv. Inom den gemensamma marknaden är målet att öka elproduktionen med 26,4 TWh från 2012 till och med 2020. Systemet ska bidra till att öka den förnybara elproduktionen i Sverige och Norge till lägsta möjliga kostnad för konsumenten.

Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion.

Drift och underhåll
När väl vindkraftverken är på plats, måste de övervakas och servas. Varje timme som vindkraftverken inte producerar el påverkas ekonomin i hela projektet. OX2 har driftavtal för drygt 160 vindkraftverk och har som mål att vindkraftverken ska kunna producera el 97 procent av tiden. Driftkostnaden uppgår normalt till mellan 15 och 20 öre/kWh.

Dela
× -