Debatt: ”Vindkraften kan snabbt halvera klimatpåverkan”

2019-04-15

Med nuvarande utbyggnadstakt kan den svenska vindkraften minska klimatutsläppen med motsvarande drygt 50 procent av Sveriges utsläpp, visar en ny rapport. Den nya vindkraften klarar sig helt utan stöd, men staten och kommunerna måste erkänna vindkraftens klimatnytta – och inte sätta käppar i hjulet för utbyggnaden, skriver OX2 tillsammans med fem andra vindkraftsföreträdare i en debattartikel i DN.

Klimatkrisen är akut. Hela vårt samhälle måste ställas om, på alla områden. Vindkraften ger en stor och omedelbar klimatnytta genom elexport samtidigt som den lägger grunden för en långt­gående elektrifiering i Sverige.

Till skillnad från ny kärnkraft – som inte bara skulle bli 2–3 gånger dyrare, utan också ta mycket längre tid att bygga – kan vindkraften snabbt minska utsläppen. Ändå väger vindkraftens klimatnytta mycket lätt i lokala beslutsprocesser och i miljöprövningen.

På kort sikt är det inget problem. Den blocköverskridande energiöverenskommelsen 2016 skapade trygga ramar och ledde till omfattande investeringar. Mellan 2018 och 2022 förväntas vindkraften mer än fördubblas, från 17 till 35 TWh. Därefter är utvecklingen mer osäker.

Energimyndigheten skriver i sin vindkraftsstrategi 2018 att tillståndsprövningen ”upplevs som allt svårare, längre, dyrare, och med mycket osäkert utfall”. Och Naturvårdsverket och Energimyndigheten är oroade över att ”det tillkommer väldigt få nya tillstånd och många ansökningar avslås eller minskas ned under processens gång”.

Om ökningen tillåts fortsätta i nuvarande takt (4,7 TWh om året), får vi sammantaget drygt 70 TWh vindkraft år 2030. Det är klart mer än kärnkraftens elproduktion under förra året och det ligger väl i linje med Energimyndighetens scenario med 90 TWh vindkraft under 2040-talet.

Den avgörande frågan är när den storskaliga utbyggnaden ska ske.

En möjlighet som diskuteras är att skjuta upp utbyggnaden till mitten av 2030-talet då elektrifieringen tilltar och kärnkraften successivt börjar avvecklas.

Men om man väntar med utbyggnaden går man miste om stor klimatnytta:

Vindkraften minskar omgående klimatutsläppen i övriga Europa. Nästan hälften, 48 procent, av elproduktionen i de grannländer vi är direkt sammanknutna med i elsystemet baseras på fossila källor som kol, olja och gas. För varje extra TWh vindkraft, och ökad elexport, minskar klimatutsläppen med cirka 600 000 ton. Ju mer överförings- och lagringskapaciteten byggs ut, desto större blir klimatnyttan.

Vindkraften spelar en avgörande roll för en klimatsmart elektrifiering av den svenska transportsektorn och industrin. För varje extra TWh vindkraft som ersätter fossila bränslen inom transportsektorn och industrin kan utsläppen också minska med cirka 600 000 ton. Om vi å andra sidan elektrifierar utan att öka elproduktionen, reduceras vår elexport och utsläppen i våra grannländer ökar.

Med 70 TWh vindkraft år 2030 får vi, efter stängningen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2, en nettoökning av elproduktionen med 45 TWh.

Denna utökade elproduktion kan minska klimatutsläppen med omkring 27 miljoner ton år 2030 – motsvarande drygt 50 procent av Sveriges nuvarande utsläpp och (om man också räknar in den befintliga elexporten) mer än Sveriges förmodade utsläpp år 2030.

Om man i stället låter vindkrafts­utbyggnaden gå på sparlåga till mitten av 2030-talet blir de ackumulerade utsläppen 70 miljoner ton större till år 2030 och 190 miljoner ton större till 2040. Det är nästan fyra gånger så mycket som Sveriges årliga utsläpp.

Ny vindkraft i Sverige klarar sig helt utan statligt stöd, eftersom produktionskostnaderna har rasat samtidigt som ökade kostnader för kolkraften i Europa har drivit upp elpriset.

Den svenska vindkraftsutbyggnaden innebär nya arbetstillfällen, skatteintäkter till både staten och kommunerna samt stärkt konkurrenskraft för svensk industri genom att vindkraften pressar elpriset. Den innebär också att elförsörjningen kan tryggas om mer kärnkraft, av ekonomiska eller säkerhetsmässiga skäl, måste tas ur drift i förtid.

Det finns en nästan total samstämmighet bland de politiska partierna. Inte bara Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, utan också Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet betonar elexportens klimatnytta.

Men dessa ställningstagande har ännu inte fått genomslag i praktiken. Vindkraften och elexporten inkluderas varken i de svenska klimatmålen eller när regeringen och myndigheter fattar beslut som syftar till att minska vår klimatpåverkan. Elexportens klimatnytta nämns inte i Naturvårdsverkets nya klimatpolitiska underlag till regeringen. Och fortfarande väger klimatnyttan mycket lätt när kommuner, miljöprövningsdelegationer och miljödomstolar tar ställning till nya vindkraftsprojekt.

Vi har fem förslag för att förverkliga vindkraftens potential att snabbt minska klimatutsläppen:

  1. Utbyggnadsmål till 2030. Naturvårdsverket och Energimyndigheten arbetar nu fram en nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Det bör fastställas ett nationellt utbyggnadsmål om minst 70 TWh vindkraft år 2030, med en fortsatt hög utbyggnadstakt.
  2. Beräkna och redovisa. Energimyndigheten bör få i uppdrag att fortlöpande beräkna och redovisa vilken el som nu och framöver trängs undan av den svenska elexporten och vilka utsläppsminskningar detta innebär.
  3. Regional planering. Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att senast i oktober i år anta nya klimat- och energiplaner för länet. I dagsläget är det bara ett fåtal län/regioner som har mål för vindkraften. Länsstyrelserna och regionerna bör utarbeta konkreta mål för vindkraften, och försöka undanröja hinder för utbyggnaden.
  4. Kommunalt engagemang. Kommunerna har en nyckelroll, eftersom de i översiktsplaner anger lämpliga områden för vindkraft och måste tillstyrka varje enskild vindkraftspark. En TWh vindkraft kan ”kompensera” för de årliga utsläppen för cirka 60 000 kommuninvånare (10 ton konsumtionsbaserade utsläpp per person). Att underlätta vindkraftsutbyggnaden är sannolikt den mest enkla och effektiva klimatåtgärd en kommun kan fatta beslut om.
  5. Global klimatnytta i miljöbalken. Regeringen bör snarast genomföra Klimatpolitiska rådets förslag om att ”föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf”. Dessutom bör vindkraftens globala klimatnytta ges större tyngd i tillståndsprocessen genom ett extra tillägg i miljöbalken (2 kap. 7 §).

Att snabbt avveckla kolkraften är en lågt hängande frukt. Klimatinitiativet Powering Past Coal Alliance, där Sverige är medlem, har slagit fast att kolkraften i industrialiserade länder måste fasas ut senast 2030 om vi ska kunna uppnå Parisavtalets temperaturmål. Enskilda EU-stater har redan fattat beslut om att fasa ut långt över hälften av kolkraften.

Sverige har mycket goda förutsättningar för vindkraft. Vi har vattenkraft som reglerkraft, goda möjligheter att exportera el och vi är ett blåsigt och glesbefolkat land med mycket låga investeringskostnader för vindkraft.

Den svenska vindkraften kan omgående minska utsläppen i våra grannländer, och därefter säkerställa att elektrifieringen i Sverige genomförs med förnybar elproduktion, utan att utsläppen i grannländerna ökar. För klimatets och vår framtids skull, vi har inte råd att vänta!

Linda Burenius, head of public affairs, OX2 Hans Carlsson, vd Siemens Gamesa renewable energy Jessica Henryson, samordnare nät­verket Vindkraftens klimatnytta Maria Röske, vd, wpd Charlotte Unger Larson, vd, Svensk vindenergi Peter Zachrisson, vd, Stena Renewable.

Läs debattartikeln i DN.

 

Dela
× -