Orrbergets vindpark:
Död ved och katade tallar skapar livsmiljöer för hotade arter
En stor del av skogarna i anslutning till Orrberget vindpark har höga naturvärden, med gamla träd och förekomst av hotade arter. De flesta områden med höga naturvärden har kunnat sparats genom noggrann planering av vägdragningar i området.
Som kompensationsåtgärd utfördes katning av tallar i anslutning till Orrberget. Katning innebär att man tar bort bark på en del av stammen, detta efterliknar skador som träden kan få av en skogsbrand. Katningen gör att träden bildar extra kådrik ved, som i sin tur gör att veden blir väldigt hållbar och träden kan bli mycket gamla. Träden blir också viktiga för de arter som är anpassade för just sådan ved.
En annan åtgärd på Orrberget var att man vid avverkningen för vägar lämnade ca 100 kubikmeter av de grövsta träden som död ved. Den döda veden blir livsmiljö för t.ex. insekter, lavar, mossor och svampar.
De grövsta träden lämnas vid avverkning och skapar god livsmiljö för bl a insekter, lavar, mossor och svampar.
Katade tallar får kådrik ved och lever mycket längre.
Intervju med Kajsa Andersson, miljökoordinator Structor:
Varför utfördes kompensationsåtgärder på Orrberget?
– I området kring Orrberget vindpark finns gamla skogar med höga naturvärden. De har till stor del kunnat undvikas genom noggrann planering av vägar och placering av vindkraftverk. Enligt miljötillståndet för vindparken behöver kompensationsåtgärder göras för de ingrepp som ändå sker i värdefull natur.
Hur valdes just de här åtgärderna?
– Skogarna kring Orrberget är noga inventerade och redan tidigt i processen togs det fram förslag på åtgärder som skulle förstärka de naturvärden som finns där. Men också åtgärder som tillför något det finns brist på i landskapet, såsom liggande död ved och brandskadade tallar.
Vilka arter gynnas av åtgärderna?
– Det är många hotade arter som är beroende av död ved i olika stadier, av gammal skog och av en variation av livsmiljöer. Några av de hotade arter som hittats på Orrberget är vedtrappmossa, ullticka och stjärntagging.
Hur länge dröjer det innan hotade arter kan använda de nya livsmiljöerna?
– Det är lite olika. Vissa arter »flyttar in« i nyligen död ved, medan andra behöver vänta hundra år eller mer på sin tur!