Frågor och svar om havsbaserad vindkraft

Samhällets snabba elektrifiering och avskaffandet av fossila bränslen ökar Finlands elbehov kraftigt under de kommande åren. Särskilt elektrifieringen av industrin kommer i framtiden att kräva enorma mängder mer förnybar energi.

Havsbaserad vindkraft är ett viktigt sätt att stävja klimatförändringen och svara på den ökande efterfrågan på el i framtiden genom att öka produktionen av inhemsk förnybar energi. På så sätt förbättras också Finlands självförsörjningsgrad i fråga om energi och försörjningsberedskapen.

Utöver att havsbaserad vindkraft avsevärt ökar elproduktionskapaciteten är havsbaserad vindkraft, i takt med den tekniska utvecklingen, det billigaste sättet att producera el i framtiden.

Potentialen för elproduktion från havsbaserad vindkraft är betydligt större än från landbaserad vindkraft. Vindförhållandena till havs är kraftigare och jämnare. Man kan också bygga betydligt större och effektivare kraftverk till havs än på land. Dessutom är det möjligt att genomföra större helheter till havs, eftersom det ofta finns färre begränsningar än på land.

De havsbaserade vindkraftverken skiljer sig inte i övrigt i fråga om utseende eller teknik från landbaserade vindkraftverk, men man kan bygga betydligt större och effektivare kraftverk till havs än på land. Rotorbladen i havsbaserade vindkraftverk i förhållande till deras torn är vanligen större än i landbaserade vindkraftverk. Fundamenten för havsbaserade vindkraftverk installeras på havsbottnen eller är flytande. Även elkablarna finns på havsbottnen.

Inom området för den havsbaserade vindparken byggs en havsbaserad transformatorstation till vilken elöverföringskablar mellan kraftverk ansluts. Elöverföringskablarna finns på havsbotten. Från en havsbaserad transformatorstation överförs elektriciteten via kabel till fastlandet, varifrån elektriciteten överförs via jordkablar till en transformatorstation. Därifrån överförs den via en luftledning till det stamnät som administreras av Fingrid.

Storskaliga havsbaserade vindkraftsprojekt­ möjliggör betydande nya investeringar i Finland. Projekt­en genomförs på marknads­villkor, dvs. utan statligt stöd. Investeringarna medför arbete och skatteintäkter under planeringen, byggandet och underhållet av projekt­en. Sysselsättningseffekten under hela livscykeln för ett stort havsbaserat vindkraftsprojekt­ är nästan 40 000 årsverken.

De havsbaserade vindparker som planeras för öppet hav inom Finlands ekonomiska zon, ligger inte på någon kommuns område. Fastighetsskatt betalas inte med stöd av lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004) för vindkraft och deras konstruktioner som byggs inom Finlands ekonomiska zon. Sysselsättningseffekten i regionen genererar dock mer kommunal-, samfunds-, mervärdes-, produkt- och produktionsskatter.

Alla former av energiproduktion har sina egna totaleffekter. Miljökonsekvenserna av havsbaserad vindkraft påverkar havsområdets arter och natur samt, när det gäller elöverföring, markområdets miljö.

Miljökonsekvenserna beror i hög grad på var den havsbaserade vindparken är belägen. Konsekvenserna bedöms grundligt i förfarandet för bedömning av projekt­ets miljökonsekvenser (MKB), med hjälp av vilket man strävar efter att minska eller helt förhindra skadliga miljökonsekvenser. I bedömningen utreds på ett övergripande sätt bland annat konsekvenserna för fågelbeståndet, fiskfaunan, havsdäggdjuren och havsbottnen i området. Dessutom utreds projekt­ets konsekvenser för människors verksamhet till exempel i fråga om landskapet, näringarna, kulturarvet, bosättningen, territorialövervakningen och sjöfarten.

Havsbaserade vindparker kan påverka fiskfaunan i området och dess beteende. Vanligen är konsekvenserna större under byggnadstiden och utjämnas när vindparken har blivit färdig. Konsekvenserna för fiskfaunan och fisket bedöms grundligt under hela processen som en del av MKB-förfarandet. Antalet kommersiella fiskare i området, fångstområdena och fångstuppgifterna utreds. De kommersiella fiskarna intervjuas för att få närmare information om fiskarterna, lekområdena, vandringsfiskarna och deras färdvägar, hotade arter och kommersiellt viktiga fiskarter i området.

Havsbaserade vindparker kan också påverka fartygens rutter. En smidig sjöfart är nödvändig för den finländska industrin och därför säkerställs smidigheten vid planeringen av projekt­ för havsbaserad vindkraft. Konsekvenserna för handelssjöfartens och sjöfartens allmänna säkerhet och smidighet bedöms tillsammans med myndigheterna och som en del av MKB-förfarandet.

De nya havsbaserade vindkraftverk som för närvarande finns på marknaden har en drifttid på 25–30 år, i framtiden till och med 35–40 år tack vare den tekniska utvecklingen. Drifttiden är densamma som för landbaserade vindkraftverk.

När drifttiden gått ut rivs havsbaserade vindkraftverk och andra konstruktioner och transporteras till fortsatt behandling. Mer än 80 % av kraftverksdelarna kan återvinnas. Vindparkens ägare ansvarar för nedmonteringen. Vindkraftverkens fundament kan också lämnas kvar i havet, om nedmonteringen av dem orsakar större skador på miljön. 

Med vindkraft kan man producera vätgas ur vatten. Elektrolysören som används i produktionen kräver mycket elektricitet, och därför lämpar sig havsbaserad vindkraft utmärkt för vätgasproduktion. Vätgas som produceras till havs transporteras via rörledningar på havsbottnen till fastlandet. OX2 utreder också möjligheterna att producera vätgas vid sina havsbaserade vindkraftsprojekt­ i Finland.

Planeringen av och tillståndsprocessen för de havsbaserade vindkraftsprojekt­en tar flera år. I projekt­utvecklings­fasen söks behövliga tillstånd för projekt­en och förfarandet för miljökonsekvensbedömning, dvs. MKB, genomförs. I ett senare skede söker man aktörer som genomför projekt­en och planerar vilka typer av kraftverk, fundament och havsbaserade transformatorstationer som ska byggas samt hur elöverföringen från vindparken ska genomföras.

Byggandet av en havsbaserad vindpark är en stor investering, och därför söker man också investerare för projekt­en. Dessutom söker man i allmänhet någon som köper den el som vindparken producerar. Alternativt kan elen säljas på elmarknaden.

Tillståndsförfarandena och undersökningarna för OX2-projekt­en Halla och Laine pågår uppskattningsvis till utgången av 2025 och det egentliga byggandet kan inledas uppskattningsvis 2027. Elproduktionen beräknas inledas på 2030-talet. Nedan ett exempel på hur Halla och Laine framskrider.