19 November 2025

Batterilagring som förändrar spelplanen

På fredag 21 november deltar vår kollega Lise Toll, expert på energisystem, i AFRYs seminarium om flexibilitet och stabilitet. Vi passade på att ställa några frågor om varför batterilager har blivit så centrala och hur hon ser på utvecklingen framåt.

Varför är batterilager en viktig del av elektrifieringen?
”Eftersom elkundernas förbrukning varierar över tid har flexibel elproduktion alltid varit viktig för att möta kundernas behov och säkra ett stabilt elnät. I det nordiska elsystemet är vattenkraften  en viktig flexibel tillgång. När industri och transport ska ställa om får de ett ökat behov av el och då måste vi säkra att ytterligare flexibilitet finns i systemet.

Fördelen med batterier är att de, till skillnad från till exempel projekt­­­­­­­­­­­­­­­ inom vatten- och vindkraft, kan byggas just där det finns behov utan att ta hänsyn till särskilda naturresurser. Införandet av batterier gör elnätet mer robust. Med rätt teknik kan de bidra med förmågor som är viktiga för ö-drift och dödnätsstart. Dessutom kan batterier stötta vid topplaster vilket gör att elkonsumenter får snabbare tillgång till effekt. Något som är centralt för att möta industrins investerings­­­­­­­­­­­­­­­planer i Sverige. Jag och många andra hoppas på att den kommande metoden för att beräkna elnätsbolagens intäktsram ger ännu fler incitament att satsa på sådana lösningar."

Vad krävs för att få till ett lyckat batterilagringsprojekt­­­­­­­­­­­­­­­?
”Det handlar om att förstå både teknik och affärsmodell. Tekniken har kommit långt och det går idag att designa ett batteri med många av de förmågor ett elsystem behöver. När det gäller affärsmodell är det precis som med andra affärer det gäller att utveckla ett projekt­­­­­­­­­­­­­­­ med tillräckligt låga kostnader och relevanta intäkter. Investerings­­­­­­­­­­­­­­­kostnaden drivs av liknande faktorer som förnybar energi, så att identifiera eller utveckla ett bra projekt­­­­­­­­­­­­­­­ med rätt förutsättningar har vi koll på efter 20 år som projekt­­­­­­­­­­­­­­­utvecklare. Gällande intäkter finns idag Svenska kraftnäts stödtjänstmarknad, lokala flexmarknader och arbitrage. Att marknader växer fram är positivt men vi saknar idag intäktsströmmar för den nyttan som batterier kan tillföra om rätt tekniska val görs. Och det bromsar in möjligheten att få in dessa i det svenska elsystemet.”

Hur ser framtiden ut? Kommer alla projekt­­­­­­­­­­­­­­­ vara kombinerade med flera tekniker?
”Vi ser redan en trend mot hybrida lösningar där batterilager kombineras med sol, vind eller till och med gasturbin med biogas. Det ger flexibilitet och gör energisystemet mer robust. Jag tror att framtidens projekt­­­­­­­­­­­­­­­ kommer att vara mer integrerade, där olika tekniker samverkar för att optimera både kostnad och nytta för elkonsumenter och elsystemet. Batterier spelar en central roll och är en del av ett större ekosystem.”

Vad behövs för att skynda på utvecklingen?
“Det finns fortfarande hinder som bromsar. Ett exempel är att batterilager i Sverige idag betalar dubbla nätavgifter eftersom de klassas både som producent och konsument, vilket gör kalkylen svårare i Sverige. Nätbolagen har börjat erbjuda flexibla avtal som underlättar anslutning, men vi behöver tydligare besked om när vi faktiskt får nyttja nätet för att våga investera. För att påskynda utvecklingen krävs alltså att regelverk som i dag missgynnar batterilagring ändras. Dessutom behövs ökad harmonisering mellan marknader och bättre tillgång till information från nätägarna om var geografiskt batterier kan göra störst nytta.”

Vill du veta mer?
Följ seminariet på fredag där Lise tillsammans med andra experter diskuterar hur energilagring kan accelerera omställningen till ett hållbart energisystem, här.