Vindkraft till havs ska bidra till biologisk mångfald
Den marina miljön är känslig. De nya havsbaserade projekt som planeras jobbar därför för att minska vindkraftens störningar på ekosystemet. I vissa fall kan projekten förbättra befintlig miljö.
Utdrag ur artikel från Svensk Vindkraft nr 5 2023. Text: Jonas Hållén. Foto: Gbg univ, BSAG, Clinton, Eolus, OX2, iStock Photo.
Vissa förändringar [i den marina miljön] kan leda till både positiva och negativa effekter. Till exempel fungerar [vindkrafts]fundamenten som konstgjorda rev där fisk, musslor och andra bottenlevande arter kan söka skydd, föröka sig och hitta mat. Men samtidigt som »vindkraftsreven« kan gynna växtligheten i Östersjön kan de också leda till att invasiva arter får fäste i havet, påpekar Irina Niinivaara [chef för företagssamarbeten på finska Baltic Sea Action Group – BSAG].
Thomas Dahlgren är forskare vid Göteborgs universitet. Han har gjort en genomgång av över 2 000 vetenskapliga artiklar i ämnet vindkraft till havs och biologisk mångfald. Hans slutsats är att vindparker till havs gynnar den biologiska mångfalden i havet.
– Med tiden sprider sig effekterna även utanför vindparkerna och ökar den biologiska mångfalden i vattnen även där, säger Thomas Dahlgren. Störst är påverkan på den marina miljön har vindkraftsprojekten under byggfasen när sjötrafiken och bottenarbetena är intensiva.
Ett finskt forskningsprogram som inventerar det marina livet i Östersjön har samlat in uppgifter om vilka områden som är mest känsliga för påverkan.
– Sådan data bör användas när man planerar dragningen av kablar så att de allra känsligaste områdena lämnas ifred, säger Anna Klemela [projektchef för marinbiologisk mångfald på BSAG].
– Forskningen har dock inte kunnat påvisa några större störningsmoment för djurlivet när vindparkerna väl är i drift, konstaterar Thomas Dahlgren.
– Det sker en påverkan på djurlivet under anläggningsfasen av vindparkerna, framför allt när fundamenten ska fästas i botten. Men i dag är tillstånden nästan alltid villkorade så att arbetet utförs med minsta möjliga påverkan på ekosystemet, säger han. De fartyg som mäter, monterar, sköter transporter och service och underhåll i vindparkerna innebär ofrånkomligen ökade utsläpp i den marina miljön.
I juni [2023] publicerade en grupp forskare på Chalmers en studie som visar att utsläppen av metaller och andra miljöfarliga ämnen i skrubbervatten från sjöfart är en stor miljörisk. För att minska den påverkan har projektutvecklingsbolaget Seasapphire anlitat göteborgsbaserade Clinton Marine Survey, specialiserade på att använda mindre fartyg som drivs med det förnybara dieselbränslet HVO100 för att utföra sjömätningar. Clintons fartyg är maximalt 20-25 meter, medan traditionella surveyfartyg för de här områdena är 35-80 meter, enligt Philip Ljungström, projektchef på Clinton. För att kunna använda mindre fartyg har Clinton skapat en metod där företaget överför mätdata direkt från fartygen till personal som sitter på kontoret i land. Clintons fartyg är också utrustade med stabiliseringssystem, som gör att de trots sin mindre storlek klarar hög sjö utan kraftiga krängningar. hvo, som är en förkortning för hydrerad vegetabilisk olja, kan bestå av olika andelar förnybart innehåll. HVO100 är ett 100 procent förnybart och fossilfritt dieseldrivmedel. Bränslet kan tillverkas av olika typer av råvaror som vegetabiliska oljor och animaliska fetter, som processas för att bli drivmedel för dieselmotorer.
– Med våra fartyg kan vi minska mängden bränsle som förbrukas med upp till 90 procent, samtidigt som vi dessutom minskar utsläppen per liter vi använder, säger Philip Ljungström. Dock är HVO100 i dag dubbelt så dyrt som fossil diesel till fartyg (MK1). Det innebär en merkostnad för kunden, trots att fartygen är mindre.
– Det blir lite dyrare att använda sig av HVO100 men miljön är viktig för oss på SeaSapphire, och om vi kan minska projektens klimatavtryck så är det värt det, säger Måns Larsson, projektledare på Eolus, vilka tillsammans med Simply Blue Group driver samriskbolaget Seasapphire.
Även utvecklaren OX2 samarbetar med olika företag och organisationer för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i sina vindparker. I Galene i Kattegatt utanför Varberg har OX2 ett samarbete med KOBB och Nordic Seafarm, som planerar för storskalig tångodling i parken. Tångodlingen tar upp koldioxid från övergödning som kväve och fosfor ur havet och cirkuleras tillbaka till land som livsmedel. Just Galene har fått tillstånd av regeringen 19 maj 2023 och ska enligt planen byggas år 2026.
I Aurora mellan Öland och Gotland planerar OX2 för storskalig musselodling med samarbetspartnern Ecopelag. Tanken är att ta fram en metod för storskalig musselodling, som passar just förhållandena i Östersjön.
– En storskalig blåmusselodling skulle kunna åstadkomma ett betydande och kostnadseffektivt närsaltsupptag med fokus på cirkularitet och hållbar tillväxt inom såväl blåa som gröna näringar, säger Elina Cuellar, projektledare på OX2.
I både Triton (utanför Skånes kust) och Ran (öster om Gotland) ser OX2 över möjligheten att använda material som kan förhöja den biologiska mångfalden runtomkring fundamenten, utöver olika fiskhotell, artificiella rev och andra håligheter som kan attrahera fisk.
Vid en framtida vätgasproduktion i Neptunus i södra Östersjön och Pleione öster om Gotland vill OX2 bidra till att syresätta bottenvattnet i de djupbassänger som finns vid vindparkerna.
– Vi vill pumpa ner syrgasen som bildas som biprodukt vid elektrolysen till bottenvattnet i Bornholmsbassängen och Gotlandsbassängen i Östersjön, säger Elina Cuellar.
Det danska energibolaget Ørsted (tidigare DONG) och Världsnaturfonden jobbar tillsammans forskningsinstitutet DTU Aqua för att hitta metoder för att återställa europeiskt ostron (Ostrea edulis) och hästmusslor (Modiolus modiolus) vid vindkraftsprojekt i Nordsjön. De här två arterna var en gång rikliga i Nordsjön. De anses vara »ekosystembyggare« på grund av deras förmåga att bilda rev som består av levande varelser, inte bara sten. Reven ger mat, skydd och grogrund för andra arter, och ytor för alger och mjuka koraller att växa på. De filtrerar också många liter vatten varje dag, vilket förbättrar vattenkvaliteten och klarheten. »I dag är båda arternas populationer avsevärt minskade i detta område, på grund av årtionden av fysisk störning från mänskliga aktiviteter«, skriver Ørsted i en presentation av projektet.
Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet konstaterar samtidigt att det största hotet mot ekosystemen i våra hav är klimatförändringarna. De höga halterna av koldioxid i luften bidrar till försurade hav och minskade syrgashalter i havet. Högre vattentemperaturer gör också att invasiva arter som tidigare inte kunde leva vid våra kuster har fått fäste och rubbar våra naturliga ekosystem.
– Vindparker till havs är den bästa åtgärden mot fossil energiproduktion, säger han.