november 14, 2012, 08:00
 Non-regulatory

Gotland toppar den svenska vindligan

TypeError: Cannot read properties of undefined (reading 'length')
Gotland, Härjedalen och Kiruna har störst yta som är tillräckligt blåsig för att det ska löna sig att bygga vindkraft. Bara tre av landets 290 kommuner saknar helt områden med mycket goda förutsättningar för vindkraft. Detta framgår av nya beräkningar från vindkraftsbolaget O2.

– Vindkraftverken bör placeras där de gör mest nytta och där påverkan på omgivning och närboende blir så liten som möjligt. Med rätt förutsättningar kan vi ta till vara både på den kraft som vinden ger och kraften som finns i den växande insikten om behovet av omställning till förnybar energi, säger Paul Stormoen, vd för O2 Vindkompaniet.

Om man bygger vindkraft där det blåser mycket sjunker kostnaderna. Ett bra riktmärke för att det långsiktigt ska löna sig att sätta upp vindkraftverk är en medelvind på 7 meter per sekund på 100 meters höjd, även om andra faktorer också spelar roll, som exempelvis närhet till elnätet.

På Gotland finns 3 161 kvadratkilometer landyta där det blåser minst 7 meter per sekund. Det är landets största yta i en enskild kommun och placerar Gotland i topp i O2:s vindliga. På andra plats i vindligan kommer Härjedalen med 3 158 kvadratkilometer yta med bra vindförutsättningar och trea är Kiruna med 3 126 kvadratkilometer. Bara tre av landets kommuner saknar helt områden där det blåser tillräckligt för att få en kostnadseffektiv utbyggnad av vindkraften.

– Förutom vindläget är lokal förankring och lokalt engagemang oerhört viktigt för att en utbyggnad av vindkraften ska vara möjlig. Genom att bli delägare i vindkraftverk kan såväl privatpersoner som företag och kommuner göra en stor insats för att minska sin klimatpåverkan, säger Linda Burenius Magnusson, vd för O2:s vindkraftskooperativ.

Forskare vid Uppsala universitet har på uppdrag av Energimyndigheten gjort en detaljerad kartläggning av hur mycket det blåser i olika delar av Sverige. Vindkraftsbolaget O2 har nu brutit ned dessa data och rankat alla län och kommuner efter hur stor yta de har med bra förutsättningar för vindkraft (7 m/s vid 100 m höjd).

Kartläggningen ska enligt Energimyndigheten användas som underlag i vindkraftsplaneringen vid länsstyrelser och kommuner samt ge projektörer och kraftbolag ett bra underlag för lokalisering av vindkraft.

Här är vindligan - listan över kommunernas vindförutsättningar